Fönsterblecksbyte på radhus i Vårsta, Grödinge

Fönsterbleck på radhus i Vårsta, Grödinge byts när äldre plåt har börjat släppa i infästningarna, fått bakfall eller tappat täthet mot fönsterkarmen och fasaden. På radhuslängor med träfasad eller putsad sockel märks problemen ofta genom missfärgningar under fönstren, fukt i smygarna eller färg som börjar flagna där vatten leds fel. Arbetet omfattar då demontering av slitna bleck, kontroll av underlaget och montering av nya bleck med rätt lutning, uppvik och tät anslutning mot karm och vindskydd.

Beskriv ditt projekt

Så genomförs fönsterblecksbyte på radhus i Vårsta, Grödinge

På sammanbyggda radhus behöver blecken fungera likadant över hela fasadlinjen, annars uppstår lätt ojämn vattenavledning och lokala skador kring enstaka fönster. Därför mäts varje öppning in noggrant, inklusive karmdjup, fasadliv och sidoutstick. Ett vanligt bleck för den här hustypen tillverkas i lackerad stålplåt eller aluminiumplåt med droppnäsa framtill, 25 till 40 mm gavlar i sidorna och ett bakre uppvik som går upp bakom karmens nederdel eller bakom anslutande tätning. Lutningen hålls tydlig ut från fasaden så att vatten inte blir stående mot trä eller puts.

Demontering och kontroll av underlaget

Gamla bleck lossas försiktigt för att inte skada intilliggande panel, smygbrädor eller putsade ytor. När plåten är borta syns ofta sådant som inte märks utifrån, till exempel mjuk träfiber i underblecket, uttorkad fog eller spikhål där vatten har vandrat in. Skadat underlag byts eller lagas innan ny plåt kommer på plats. På träfasader kompletteras ofta med ny remsa av fuktspärr eller tätband bakom övergången, och på putsade partier rensas löst material bort så att infästningar och tätning får fäste.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Montering med rätt fall och anslutning

Det nya blecket skjuts in under karmens nederkant eller ansluts mot ett spår där konstruktionen tillåter det. Infästning sker med skruv som placeras så att plåten hålls stabil utan att vatten fångas i onödiga genomföringar. Vid längre blecklängder lämnas rörelsemån så att plåten kan ta upp temperaturväxlingar utan att bukta. Framkanten formas med tydlig droppkant, vanligtvis med cirka 20 mm utkragning från fasadlivet, så att regnvatten släpper fritt och inte kryper tillbaka mot väggen.

Detaljer som brukar avgöra hållbarheten

Många problem uppstår i mötet mellan bleck, foder och fasad. Sidostycken behöver därför sluta tätt utan att låsa in vatten. På radhus med stående panel lämnas utrymme för ventilation samtidigt som vatten leds ut framför panelens nederkant. Om fönstret sitter nära ett hörn eller intill en avdelande vägg i längan anpassas plåten så att vatten inte trycks över mot grannsektionen. Fog används bara där konstruktionen kräver det och som komplement till plåtens form, inte som ersättning för rätt uppvik och avrinning.

Anpassning till fasad och årstid

I Vårsta, Grödinge utsätts fasader för slagregn, snösmältning och återkommande fuktperioder under stora delar av året. Därför läggs stor vikt vid att bleckens framkant, sidogavlar och bakre anslutning klarar både rinnande vatten och fukt som driver in med vind. Arbetet sker helst när ytorna är torra, eftersom tätband, fog och anslutande trädetaljer fungerar bättre då. På målade träpartier behöver skurna eller blottlagda ytor dessutom grundskyddas innan blecken avslutas mot fodren.

Skicka din förfrågan